Gökboet

Ja, nu är jag altså här, i Sveriges vackraste stad. Från bakongen ser man folket röra sig neråt Brunnsparken eller uppåt Kompassen. Vissa är färggranna och vissa är gråa. Vissa har långt hår och vissa har inget.
Många skrattar och är lyckliga medans en del går med samma kläder som för två månader sedan.
En del sitter och spelar för pengar, medans andra spelar om pengar.
På kvällen är många högljudda, och där sitter hon med sin gitarr och spelar sånger om att arbetarklassen ska hålla ihop.
Jag tror hon önskar att hon hade allt som ni har. En säng att sova i, en varm kropp att krypa ner brevid och räkningar att betala för sina sista ihopjobbade slantar. Att hon kunde få några snälla ord istället för de två kronorna som du fick tillbaka efter att du köpt en lunch på NK för 124 kr.

Det här blev en ganska lång och trasslig inledning på något som jag uppmärksammat.
Nämligen uteliggare. Vi ger dem några kronor ibland, och tänker att fan vad bra vi känner oss nu när vi gett bort pengar till en bättre behövande.
Jag själv gav faktiskt en man 15kr till vagnen igår. Han var ingen uteliggare, men han bad om några kronor och jag var på bra humör.

Oh well. Det jag tror jag vill säga är att vi kanske borde ge personerna som sitter längst gatan lite mat då och då istället för att vara nöjda med att skänka två kronor.
Inte för att jag själv någonsin gett någon mat. Men tror ni inte det skulle vara en fin grej?
Att ge bort en smörgås som man ändå inte behöver.

Jag vill passa på att säga detta innan jag låter allt för prettosvensk och allt.
Jag är jävligt dålig på att ge bort till bättre behövande. Kanske mest för att när jag en gång såg en kvinna som satt och tiggde, satt där i sina sprillans nya Puma sneakers. Det gav mig onda aningar.

"uteliggarna " är sjukt streetsmarta. Det räcker att sätta sig med en filt och en slarvigt skriven lapp i knät så tror folk att man inte har ett hem. Låt mig testa detta en gång, jag skulle dessutom uppskatta om någon bloggläsare kom och tog kort på det för att föreviga ögonblicket, samt att visa att man som jag, en 25åring med knaper ekonomi oxå kan vara streetsmart.

Sedan går jag hem och duschar, tar en kall öl och sätter sprätt på mina ihoptiggda pengar på krogen senare på kvällen.

Så detta är en uppmaning! Ni som vill se mig sitta i trasiga kläder inne på kompassen och tigga. Lägg en kommentar.
Annars så gör jag det endast som ett experiment som jag kallar: Är vi smarta? Eller tragiska? Eller både?

I övrigt? Allt är guld. Trivs jätte bra i lägenheten och Elin är en underbar sambo. Nu ska jag ta en cigg.

Sitter här i min halvtomma lägenhet. Nej jag har inte haft inbrott, jag håller ju på att packa ner alla min skit i lådor.
Soffa och bord är ivägkört och nu finns det endast min tv och Ps3, samt ett köksbord och massa lådor i lägenheten.
Ska bli otroligt skönt att flytta in till den vackra staden.
Att kunna gå på fotboll, eller att bara kolla på en match på krogen utan att behöva trassla med bussar och sånt. Hell, jag behöver inte ens nyttja spårvagn. Så centralt som vi ska bo kan jag för all del vara rullstolsbunden och ändå ta mig till min tänkta destination utan större bekymmer.

Högst human hyra oxå, 2600kr per person, och då är allt inräknat utan bredband.
Jag kan nästan se NK julskyltning från fönstret! Fast den är som tur är inte ännu.
När julen kommer så blir Christoffer stressad och nervös. Det enda jag vill under julen är att vara ifred.
Fy fan vad jag avskyr julen, det enda positiva är att maten är relativt god. Eller är den verkligen det?
Svettiga korvar, brända köttbullar och grönkål som luktar vider.
Om inget oväntat inträffar, som att jag bir bjuden på en solresa över jul så kommer jag med största sannolikhet stänga av mobilen och sitta i lägenheten och mysa för mig själv.

Varför ha mobilen avstängd? Jo för att folk som gillar julen älskar att skicka opersonliga SMS hälsningar till alla i telefonboken, och jag har faktiskt aldrig svarat. Så dont bother...

Borde verkligen försöka sova, och det skulle jag vilja men jag har tvätt i värmerummet och om jag tar in tvätt i lägenheten så börja Solveig busa med den. Solveig är den sista av kattungarna, henne ska vi lämna på torsdag. Sedan bär det av mot stan klockan 05 på Lördag morgon. Om ni har vägarna förbi så ring och bli bjudna på kaffe!

Det ligger väldigt nära gamla Dolores, eller MH för er som var lite sena med bra musik. Det är väl bara Janne som har en aning om vart det ligger/låg?

Nu kommer en låt, jag har ingen direkt lämplig för tillfället så jag får gå på känsla.

Känns som att det kommer bli lite mer tätt med blogginlägg framöver, kommer kanske döpa om bloggen till "betraktelser från taket"
Låter det bra?





Elliott Smith - Wouldn´t mama be proud.

Lycklig musik? Usch nej.

Jag har typ två besökare om dagen på min blogg. Men det gör inget. Jag skulle inte bli gladare om jag hade 2000. Då skulle jag vara tvungen att försöka tillfredställa de 2000 idioter som besöker mig.
För det är ju så att jag egentligen inte har något viktigt att berätta.
Jag har inga höga planer eller så, jag bara tar det lugnt medans världen snurrar kring Michael Jackson konspirationer om hurvida han blev mördad eller ej.
Eller att världen kommer gå under 2012 någongång. Kanske är det lika bra. Då slipper man jordelivet och kan chilla i himlen. Ja jag tror faktiskt på en himmel. Trots min okristliga musiksmak och mina åsikter om ditten och datten.
I slutänadan tror jag inte att det spelar någon roll ändå.
VI ska bara dö först, sen får vi se.

Är det inte lite spännande egentligen?
Att vi lever efter förutsägelser som är sjukt gamla? Maya indianerna hade ju förvisso rätt på en del. Men vem fan kunde förutspå att The "King" of pop skulle bege sig till de sälla jaktmarkerna?
Inte hans ultranaiva fans iallfall. HA, in your face cunts!

Jag har en tendens att snöa in på detta vider jag vet, men på något sätt ligger han mig varmt om hjärtat. Han liksom personifierar uppgång och fall för mig. Han var en stor stjärna någongång på 80-90 talet då folk fortfarande inte hade uppfunnit Autotuner.
Det kan jag ge han, visst. Men att komma tillbaka 2009 och tro att världen stått still är väl lite väl naivt?

Jag tror säkert att han skulle kunna betala räkningarna fram tills December på intäkterna, för det kostar väl att hysa ett nöjesfält, sen att ständigt betala föräldrarna för att dem ska hålla tyst om hans egensinnigheter till pressen kostar säkert en del. För att inte tala om hans näsdukar och gips för att skulptera hans sargade näsa en gång om dagen.
Jag tror hans obduktion slutligen kommer visa att han fått arsenik i gipset och det vet vi ju alla att det inte är bra för kroppen.

Jag vet det för att jag kollat för mycket på tv.

Men alltså, tänk om Pete Doherty ( stil-ikon och sångare i Babyshambles, tidigare Libertines ) skulle dö. Det vore inte helt otroligt då han är en junkie. Om denne dog, då skulle jag bli ledsen, inte skära mig i armana ledsen eller gråta offentligt ledsen, men ledsen. För att vi tappat en enastående musiker och en person som såg ut som om han legat i en container i flera veckor för att sedan gå ut på catwalken i Burberrys senaste Prorsum kollektion.

Skillnaden på han och Wacko Jacko är dock den att han inte försöker förändra världen, han försöker inte hjälpa alla. Han vet antagligen att det inte är någon idé.
Hade MJ bara levt sitt liv för sin egen skulle och inte blandat sig in i banala världsproblem som ändå ingen kommer kunna lösa så hade han kanske inte trillat av pinnen.

Nåväl, nu har jag säkert retat upp en av två läsare, vilket är bra. Gå ut och rädda världen med er.

Samtidigt som jag skriver här så snokar jag omkring i några andra bloggar.
Blandannat hos en rabiat mamma som hatar alla som rökar. Fast hon gjorde det själv.
En person håller på att tävla om veckans blogg och en annan har semester.
Men den mest intressanta är ändå en 30 någonting mamma som ständigt söker bekräftelse genom att lägga ut vågade bilder på sig själv. Fantastiskt, verkligen. Hade det varit min Mamma så hade jag dött en smula.
Visst folk har rätt till självbestämmande men om man har barn så borde man kanske ta det lite lugnt.
Kommer min känsliga sida fram här nu?
Ja kanske, men altså. Folk verkar inte tänka på att " Diamonds are forever", då menar jag inte hennes silicontuttar utan att folk sparar bilderna och helt plötsligt så får hennes son se utskrivna bilder på sin mamma som är halvnaken.
Det är ju inte ok, eller?

Det blev mycket skriva idag men det blir så ibland.

Ok, det är jättetragiskt att han är död. Lika tragiskt som när en 50-årig förälder inte får se sina barn ta studenten, skaffa barn osv.
Eller vem fan bryr sig egentligen? Han är enligt mig inte alls så jävla kunglig som folk vill tro.
 En Entertainer? Visst, han har blivit pryglad till att underhålla hela sitt liv. Tills det gick åt fan för honom. Ungefär samtidigt som han började vitna.
Jag hyser ingensomhelst sympati för dennes fans.
Jag tror snarare att MJs "fans" är förkrossade för att ha något att vara förkrossade över. Eller vad tror ni?

Och hela bullshitgrejen att han har haft sånt enormt inflytande över musiker bla bla bla, över vem fan då egentligen?
Justin Timberlake?. Som förövrigt gjort betydligt bättre musik på betydligt kortare tid.
Det finns inget unikt med Michael Jackson, han är en vit neger som dansade runt på scen. Sångröst? Vardå? En gnällig röst som skär i öronen.

För att sammanfatta detta snabbt för jag vill göra pannkakor istället.

MJ var inte unik.

Och slutligen, detta är inget påhopp.
Eller jo, det är det. Ett påhopp på alla Vita negrer och pedofiler, bögar som inte kommit ur garderoben, folk som tror fred är lösningen och dem som påstår att dem varit down since day one.






Jag vill tillägna detta inlägget till alla som älskat MJ sedan ni såg på löpet att han dött.
Må Gud förbarma sig över er. Arma satar.

Jag vill tacka alla som inspirerar mig att skriva detta, utan er så hade jag antagligen bara gort mina pannkakor nu.