Gökboet

Tack för att jag mår bra. Tack för att du står vid min sida när jag känner mig liten. Tack för att du lyssnar när jag ligger ensam i sängen på kvällen och känner att jag behöver prata.
Tack för att du tar hand om min Farfar, att du ser till att Gustav har Tulo i skjortfickan.
Tack för att du gett mig möjligheten att få ha två underbara katter. Tack för allt!
Men du, tack för att du lyckats få Social Distortion till Göteborg. För det är väl tack vare dig?
De har ju inte spelat i Sverige på 10 år.

Jag kommer ihåg när jag hörde Social Distortion för första gången. Jag spelade något Bmx spel på mitt Playstation och blev helt hänförd. Vad är detta? Efter en lång tids sökande hittade jag Skivan.
White light, white heat, white trash. Det är utan tvekan den bästa skivan i min otroligt blandade skivsamling.
Köpte den tillsammans med System of a downs Toxicity skiva. Det måste varit 1996, altså 13 jävla år sedan.
Den har alltid haft sin plats i mitt hjärta men det senaste året har den blivit mer och mer spelad. Nu har mina bönder blivit hörda och 25juni kommer jag stå längst fram och gråta. Ja, jag gråter när jag längtat!
Jag är en känslig grabb.

Tack igen.



Social Distortion - Untitled.

... Och att sedan bli en gubbe. Det längtar jag efter!
Tänk att få vakna klockan 05:00 varje vardag bara för att blåsan måste tömmas. När man väl stapplat sig upp till toaletten så kan man lika gärna hålla sig uppe.
Man sätter på radion.
- Jahaja, det var såntdär skrän idag med. Det var bättre på min tid. Då minns jag att vi lyssnade på något som jag brukade kalla hip...ehrmm, hur var det nu? Hipppop? Nej Hip-Hop var det. Just så.

Sedan vandrar man ut i köket och sätter på en kanna kaffe. Eftersom jag inte brytt mig, eller kanske inte minns att jag fortfarande har grannar går jag ut och hämtar tidningen endast iklädd tofflor, självklart från Hush Puppies. Dem hänger med, år efter år tänker jag.
Sedan sätter jag mig tillrätta i min fotölj med en kopp kaffe och bara myser.
Efter en stunds funderande kommer katten Maja 4 upp och lägger sig. Hon är på gott humör idag med.

Men det är inte jag, för jag är nämligen en ordentligt bitter och irriterad liten gubbe. Nu har dem tagit det sista av mina surt förvärvade pengar dem asen.
- Annat var det på min tid. Då sköt vi med skarpa kulor minsann. Jävla vänsterpack. Komma här och kasta sten, det liknar ju inget.

Sedan reser jag mig upp och inser att detta bara var en vardagsdröm.
Men fan vad härligt!
Tänk när man faktiskt kan sitta och bara vara så underbart bitter en morgon trots att fåglarna kvittrar och kaffet är nybryggt.
Jag har börjat min långa väg mot medelåldern sakta men säkert.

Jag och kvinnan var nämligen på Gekås häromdagen, köpte lite skit men sen åkte vi vidare.
Hittade ett par helt fantastiska Filippa K Slacks som både var snygga, bekväma och otroligt gubbiga!
Sedan hittade jag ett par skor, som bara var bäst! Så här kommer bilden på en snart 25årig gubbe.
( Jag vet att byxorna är lite långt upprullade, men jag vill ha det så )



Sådå, på sann Modebloggs manér så ska jag även berätta var kläderna kommer från. Nej, det orkar vi inte! Det är nästan uteslutande gubbigt iaf!

Och så här ser Christoffer ut när han umgås med sina systersöner:



Idag har jag inga låtar, ni får njuta av mig istället.

Jag säger inget mer. Utan låt mig presentera!



Godnatt.

Määääh, mesigt med Alla hjärtans skit. Men här kommer en Love Song.

Jag kommer ihåg när jag hörde Takida första gången. Det var när dem precis släppt en Demo och låten Broken, som sedan fick byta namn till Jaded. Den spelades som en galning på festerna man gick på. Då tyckte jag att det var en ganska trevlig låt som man nynnade med i. Och jag laddade tillochmed ner låten.
Sen så började dem pumpas i radio och man synade bluffen. Allt dem skriver, för det är väl ingen spökskrivare?
Nåväl, det låter vi vara osagt.
Just det, allt dem skriver är en kopia av en kopia som redan gjorts för flera år sedan. Det går helt enkelt inte att säga att dem är originella och duktiga musiker. Jag menar, jag kan inte spela gitarr. Men jag kan ta de fyra accord som spelas i varenda jäääävla refräng.

Vi ska inte riktigt släppa detta än.
På flipp eller flopp så satt dem och diskuterade en ny låt med Takida. Behöver jag säga mer än att tillochmed Lisa Miskovski totalsågade låten. Fan vad Indie hon är!
Nu kan jag inte citera ordagrant men det dem sa var något i stil med:
Dem sitter i sin replokal och frågar sig vad som spelas på radion just nu. Sedan så gör dem en kopia på det. Need i say more?

Men nu släpper vi det.
Här kommer riktig musik för riktiga musikälskare. Och om Janne läser detta, vrid upp volymen lite till och bara lyssna!



Social Distortion - Dont drag me down.

Och sen? Ja det blir en låt till.



Mad Sin - All this and more.

Jag föraktar er inte för att ni lyssnar på Takida, ni för lyssna på vad ni vill.
Men ni är lite sämre bara.
PUSS!