Gökboet

Jag har typ två besökare om dagen på min blogg. Men det gör inget. Jag skulle inte bli gladare om jag hade 2000. Då skulle jag vara tvungen att försöka tillfredställa de 2000 idioter som besöker mig.
För det är ju så att jag egentligen inte har något viktigt att berätta.
Jag har inga höga planer eller så, jag bara tar det lugnt medans världen snurrar kring Michael Jackson konspirationer om hurvida han blev mördad eller ej.
Eller att världen kommer gå under 2012 någongång. Kanske är det lika bra. Då slipper man jordelivet och kan chilla i himlen. Ja jag tror faktiskt på en himmel. Trots min okristliga musiksmak och mina åsikter om ditten och datten.
I slutänadan tror jag inte att det spelar någon roll ändå.
VI ska bara dö först, sen får vi se.

Är det inte lite spännande egentligen?
Att vi lever efter förutsägelser som är sjukt gamla? Maya indianerna hade ju förvisso rätt på en del. Men vem fan kunde förutspå att The "King" of pop skulle bege sig till de sälla jaktmarkerna?
Inte hans ultranaiva fans iallfall. HA, in your face cunts!

Jag har en tendens att snöa in på detta vider jag vet, men på något sätt ligger han mig varmt om hjärtat. Han liksom personifierar uppgång och fall för mig. Han var en stor stjärna någongång på 80-90 talet då folk fortfarande inte hade uppfunnit Autotuner.
Det kan jag ge han, visst. Men att komma tillbaka 2009 och tro att världen stått still är väl lite väl naivt?

Jag tror säkert att han skulle kunna betala räkningarna fram tills December på intäkterna, för det kostar väl att hysa ett nöjesfält, sen att ständigt betala föräldrarna för att dem ska hålla tyst om hans egensinnigheter till pressen kostar säkert en del. För att inte tala om hans näsdukar och gips för att skulptera hans sargade näsa en gång om dagen.
Jag tror hans obduktion slutligen kommer visa att han fått arsenik i gipset och det vet vi ju alla att det inte är bra för kroppen.

Jag vet det för att jag kollat för mycket på tv.

Men alltså, tänk om Pete Doherty ( stil-ikon och sångare i Babyshambles, tidigare Libertines ) skulle dö. Det vore inte helt otroligt då han är en junkie. Om denne dog, då skulle jag bli ledsen, inte skära mig i armana ledsen eller gråta offentligt ledsen, men ledsen. För att vi tappat en enastående musiker och en person som såg ut som om han legat i en container i flera veckor för att sedan gå ut på catwalken i Burberrys senaste Prorsum kollektion.

Skillnaden på han och Wacko Jacko är dock den att han inte försöker förändra världen, han försöker inte hjälpa alla. Han vet antagligen att det inte är någon idé.
Hade MJ bara levt sitt liv för sin egen skulle och inte blandat sig in i banala världsproblem som ändå ingen kommer kunna lösa så hade han kanske inte trillat av pinnen.

Nåväl, nu har jag säkert retat upp en av två läsare, vilket är bra. Gå ut och rädda världen med er.

Samtidigt som jag skriver här så snokar jag omkring i några andra bloggar.
Blandannat hos en rabiat mamma som hatar alla som rökar. Fast hon gjorde det själv.
En person håller på att tävla om veckans blogg och en annan har semester.
Men den mest intressanta är ändå en 30 någonting mamma som ständigt söker bekräftelse genom att lägga ut vågade bilder på sig själv. Fantastiskt, verkligen. Hade det varit min Mamma så hade jag dött en smula.
Visst folk har rätt till självbestämmande men om man har barn så borde man kanske ta det lite lugnt.
Kommer min känsliga sida fram här nu?
Ja kanske, men altså. Folk verkar inte tänka på att " Diamonds are forever", då menar jag inte hennes silicontuttar utan att folk sparar bilderna och helt plötsligt så får hennes son se utskrivna bilder på sin mamma som är halvnaken.
Det är ju inte ok, eller?

Det blev mycket skriva idag men det blir så ibland.