Gökboet

Nu var det längesen jag bloggade, hade ju tänkt stänga ner den. Men jag tror världen behöver en bloggare som mig.
Någon som vågar berätta att han gråter till Greys Anatomy och att han även blir extremt garderobspatriotisk när han lyssnar på gammal Frihetsmusik. Någon som vågar berätta sanningen igen. Och nu kommer sanningen svida. Låt mig börja.

Folk som inte godkänner kommentarer på bloggar för att dem inte matar dennes ego.

Hela vitsen med kommentarer är väl att folk ska få möjligheten att kommentera, utan att någon ska godkänna den.
Den funktionen borde väl vara till för den som får massa spamkommentarer eller? Nej men kommentarer i stil med. " Hej, kolla min blogg" Gokänner ni, men inte när jag berättar sanningen för skribenten. Altså, " Kliv av scen " för helvete. Nej det ska ingen få veta att jag tycker. Men huvudsaken är väl egentligen att skribenten ser det, får en törn och kanske tänker efter lite.

Folk som vill att rökning på uteserveringar ska förbjudas.

Ok, vi säger såhär. Vi slutar röka på uteserveringar. OM ni tar era äckliga jävla bastarder till barn och sätter er i parken. Ni är icke önskvärda. Jag kräks på Mammor med barn, som inte kan förstå att ni är ivägen och barn är fula, luktar illa och inte alls är gulliga när dem spyr upp bananpurén som Mamma precis tryckt in i ditt lilla ansikte.

Är ni med på det?

Och när ni ändå är igång med att förflytta er, så våga för fan inte sätta er med en Latte. Ni är inte önskvärda på cafeér heller. Dra åt helvete.

Vill ni ha en gubbsäker affärsidé?

Ett café för småbarnsföräldrar. Där kan ni sitta med eran jävla Latte och bananpuré.

Då kommer man ju tillbaka till problemet att man ska få vistas var man vill osv. Men allt jag ber om är att få röka ifred. Jag som knappt ens röker.

Hej då. Detta är inte kul längre.
Jag kommer kanske öppna en ny snart. Men då kommer jag ge er smakprov på min fantastiska bok.
Fattar ni vad coolt? En gratis bok i bloggform.