Visst känns det fint att vara vid liv?
En dag till. En dag i taget, dag för dag. Små steg, mycket små steg.
Vaknade med en otrolig Söndagsångest igår, och vet att det var för att jag inte var bakfull så därför fick känslorna inget illamående att dämpas av.
Gjorde det enda rätta och begav mig till Mamma och Mormor. Dom passade mina systerbarn så jag fick spendera några timmar i solen tillsammans med dom.
Små saker som kan rädda en hel dag.
Kom hem, lagade mat och låg i soffan resten av dagen.
Kommer lösa detta med. Har sett mörkare tider.
Vaknade med en otrolig Söndagsångest igår, och vet att det var för att jag inte var bakfull så därför fick känslorna inget illamående att dämpas av.
Gjorde det enda rätta och begav mig till Mamma och Mormor. Dom passade mina systerbarn så jag fick spendera några timmar i solen tillsammans med dom.
Små saker som kan rädda en hel dag.
Kom hem, lagade mat och låg i soffan resten av dagen.
Kommer lösa detta med. Har sett mörkare tider.
Kommentarer
Postat av: cecilia
Av någon anledning ligger vissa bloggar kvar bland mina bokmärken och ibland tittar jag igenom allihop, din är en av dem. Antagligen tar jag inte bort sådana jag har förhoppningar om ska fyllas med nya inlägg någon gång hur små chanserna än är. Så detta var en positiv överraskning:) Take care.
Postat av: c
Kom igen nu, sluta inte skriv. Det hoppar till i kroppen så fort ett nytt inlägg presenteras. Unna mig den känslan, skriv nu!
Trackback
