Gökboet

Klockan är 16:15, jag lever fortfarande. Gårdagens blogginlägg var således inget avskedsbrev. Såklart inte.
Har bestämt mig för att försöka skriva bort min demon. Därför kan denna bloggen återigen bli levande, hur intressant ut andras ögon den blir återstår att se. Men ni kan tänka att ni får äta en liten del av min kaka varje dag.

Idag var jag hos läkaren. 10min och 500kr senare hade jag ett förpackning med små vita piller att stötta mig mot.
Har varit med om detta tidigare och vet att det kommer fungera. Ett steg i taget, dag för dag.

På väg hem besökte jag mamma, och hoppades på att få träffa på min fina Maja katt. Hon kom aldrig...
Därefter så begav jag mig mot biblioteket i stan för att leta efter en grej inom praktiken, det gick sådär.
Nya tag imorgon igen.

Vad beträffar rubriken så är det så härligt att bara lyssna på något som inte betyder något.
Jag behöver inte försöka känna mig arg på samhället eller hata polisen. Jag kan bara lyssna lite, vilket jag tror är bra. Att bara vara.

Egentligen gillar jag att bara vara.