Gökboet

Klockan är 10:37, Onsdag den 28 Oktober och nu har min julångest slagit in.
Jag mår skit och min energi räcker inte ens till att gå ner i källaren och hämta tvätten.
Julen får mig att gråta, den får mig att svettas och varenda år blir jag sjuk. Ofta får jag feber och det resulterar i att jag inte får i mig någon mat. Ger folk falska leenden och kvällen slutar i sängen, gråtande till sömns.
Kommer ihåg när jag var liten, då tyckte jag om julen. Precis som alla andra. Man träffade sina släktingar och skrattade och åt god mat. Man åkte sedan hem och åt gröt och tittade på någon film. Sedan gick man upp tidigt på Juldagen och åt ännu en underbar smörgås med julskinka och senap. För att sedan åka till ishallen och spela Juldagshpckey, det var det absolut roligaste jag visste.
Tills mina föräldrar skilde sig. Sedan dess har julen varit stressig, ångestfylld och fylld av inget kul alls.

Jag förstår att ni inte förstår mitt motstånd till denna högtid, för det är inte högtiden i sig som är jobbig. Det är just minnen om den lyckliga familjen som är jobbig. De minnena som inte längre existerar, knappt ens i mitt huvud.

Hur ska det bli den gången jag förväntas fira jul med mina barn? Kanske blir det annorlunda då, vill ju inte att mina barn gå miste om den högtid som i grunden är fin och mysig. Jag vill bara vara glad på julen, men det kanske inte går?
Det är mig det är fel på, det förstår jag. Men om man inte kan ändra sina känslor, vad gör man då?
Härdar ut och fortsätter sitt fejkande skratt? Eller ska man göra det man egentligen vill och bara vara ensam. Fira julen på det sätt som man önskar?

Om jag fick bestämma min egen jul så skulle den se ut såhär.
Jag går upp. Äter Frukost med familjen. Åker hem, stänger av telefonen och tittar på film hela dagen.